Sågverket
Det var en tidig Lördagsmorgon, jag åt
upp min sista macka, den smakade riktigt gott. Jag gick ut på altanen och solen
sken. Det kändes trist att jag skulle åka härifrån om en vecka, tyckte jag.
Olle slängde en fotboll i huvudet på mig, det kändes som en tegelsten kom
farande i huvudet på mig, dom hade pumpat den extra mycket inför resan till
stugan. Det var jag, Olle, Göran och Oskar det skulle vara kul att åka iväg
utan föräldrar till den lilla byn, det var säkert lika varmt där. Vi kom fram
lördag kväll, det var dimmigt och det skulle nog börja regna, tråkigt väder.
Jag gick in i stugan och kände lukten av gammalt trä. Denna stugan har nog
ingen varit i på ett tag sa Olle.
Nej det stämmer sa jag med bestämd röst.
Jag och Olle skulle ut och kolla på den
stora byggnaden mittemot vår stuga, det är nog en gammal sågverk sa Olle. Vi
gick in och tittade, det var en stor sågverket, det var mögel och rost
över allt. Vi såg en jätte gammal stege som gick ner ca. 100m under marken,
fast det vara bara så långt ner vi kunde se, det var för mörkt för det kommer
ingen sol igenom det gamla taket. Vi bestämde oss för att bege oss ner på
trappan imorgon när det var lite varmare. När vi kom tillbaka till stugan så
luktade det grillat, det luktade jättegott, vi åt oss mätta och belåtna och
drack jordgubbssaft, solen hade gått ner sedan längesen, vi kände oss trötta
nästan direkt efter vi hade slukat i oss all mat, så vi gick och la oss.
Jag vaknade nästa morgon dåsig och trött,
jag reste mig upp och gäspade, nu är vi långt ifrån de moderna sakerna som
datorer, och tv sa Göran. Göran och Olle skulle göra frukosten, det skulle bli
mackor med bacon och ägg det skulle bli väldigt gott tyckte jag. Solen strålade
igenom det lilla hålet som fanns i taket. Vi måste verkligen fixa det här hålet
sa jag med bestämd röst. Efter frukosten spelade vi fotboll, fast planen var
knappast spelduglig, gräset var alldeles för högt. Kom Olle! vi kollar i
förrådet efter en gräsklippare sa jag. Vi gick emot den gamla boden och
tog ut den motordrivna gräsklipparen och efter den långa kampen mot
gräset så hade alla blivit svettiga, så ingen ville spela fotboll längre. Vi
måste svalka oss någonstans, finns det någon sjö här? undrade Göran.
Jag visste att det fanns en liten sjö här
i närheten men det fanns lite otäcka rykten om en man som hade mördat ett par
barn här som hade försvunnit, men det vågade jag säga till killarna så jag
svarade ja det finns inte så långt härifrån.
Vi börja gå emot sjön som låg cirka 500m
ifrån vår stuga, vi badade länge och det var säkert 13+ i vattnet och solens
solstrålar gjorde det mycket varmare. När jag gick upp, så såg jag ett litet
hus bakom några träd, ”Kom killar vi kollar huset sa jag, alla sprang dit
och var lite nyfikna. Var det här mördaren bodde?
Nästa morgon vaknade jag förkyld, jag
hostade och snorade, jag hade nog badat lite för länge tänkte jag. Vi tog ett
morgon bad, klockan var runt 06.00 och det var mörkt ute, vi hoppade i och
badade och var glada. När vi skulle gå upp ur vattnet och hade börjat gå emot
vår stuga hörde vi ett högt skrik, vem var vaken så här tidigt?
Vi sprang emot brottsplatsen, det var en
kvinna som var runt 30 år, hon blödde från huvudet och hon skrek ”Jag har
blivit knivhuggen” hon hade blivit knivhuggen 2 gånger i ryggen, hon hade svårt
att röra på sig, hon hade svåra smärtor. Hon hade en telefon i sin ryggsäck, vi
ringde ambulansen och polisen, dom kom efter 10 min, då hade kvinnan rest på
sig och haltat lite, vi hjälpte henne till ambulansen. Nu var klockan runt 9,
det var väldigt soligt, vi gick upp emot det mystiska huset, det var ett grått
hus. Vi gick runt om huset och kollade in i fönstret, först såg vi
inget men sedan såg vi en man som hade skägg och hade en kniv i handen!
Polisen och ambulansen hade lämnat platsen
så vi kunde inte säga till dem, vi var inte ens säkra om det var han som hade
mördat henne…
Vi började gå emot vår stuga och vi alla
hade nog tankar om denna man, vem var han, vad ville han?
Nästa morgon cyklade vi in till en kiosk
och köpte Aftonbladet, på första sidan stod följande ” Kvinna mördad av okänd
mördare ”, vi fick någon konstig känsla av att vi kände oss skyldiga till det.
Vi blev alla häpnade för att när vi gick tillbaka till vår stuga stod det en
polisbil och en massa poliser, vi gick fram till dem och frågade vad de ville?
och de svarade vet ni något om mordet? Olle svarade Ja ivrigt och stammande.
Vi berättade allting om den mystiska
mannen och hans hus och jag berättade att mord hade skett här innan, vi visade
polisen huset och polisen sa att de skulle kolla upp det, lika snabbt som de
hade kommit till vår stuga, lika snabbt hade de lämnat platsen. De skulle bara
på fikapaus och de kom tillbaka senare på dagen, klockan var runt 3 och solen
sken. Polisen sprang in i huset, de slog sönder dörren och krossade ett fönster.
Den mystiske mannen som hette Stoffe skulle till polisen och bli förhörd,
polisen ville att vi skulle följa med till polishuset och vara med på förhöret.
Vi gick in i ett litet rum som var grått
och ett bord stod mitt i rummet med 2 stolar på varje sida. Vi fick stå längs
väggen, vi var alla förväntningsfulla och Olle verkade vara rädd. Stoffe kom in
till rummet och svarade på en massa frågor, tillslut så frågade polisen:
Var det du som mördade kvinnan ? Han
svarade snabbt och ilsket NEJ för 10e gången.
Vem var då mördaren? Alla barnen hade sina
tankar om vem det var.
När vi kom tillbaka till stugan så hade
någon ristat in ni dör 1 efter 1 om ni säger något om mordet. Alla barnen blev
jätterädda och kollade sig omkring i skogen, vi hörde ett prassel bortifrån
buskarna, sen såg vi skuggan. Vi märkte att någon hade varit i stugan när vi
hade varit borta, någon hade rotat igenom alla våra lådor, men vi kunde inte
hitta några spår från ”Skuggan”. Skuggan kanske bara var en illusion eller en
skugga av en fågel.
Vi gick ut och badade, klockan var 7, det
var ganska mörkt och vi hoppade i och badade, sen såg vi någon i det mystiske
huset, vi var riktigt nära på att ringa polisen men vi tänkte att det inte var
någon. Sedan hör vi ett vrål, denna gången så lät det längre ifrån oss, vi
sprang till platsen och denna gång så låg den en kille, runt 20 år blödande
från ena benet, vi hörde från en busken ett det ljud och vi alla hoppade på
skuggan som vi såg och tog fast skuggan. Olle och Göran tog fast killen som var
runt 18-20 år, polisen kom 15 min efter störtfarande och de hoppade ut ur
bilen springandes emot oss, denna gången så var de inte lugna, Stoffe ( Han som
de tog fast på första mordet ) hade inte velat säga något om mordet så de
behövde alla möjliga bevis, de drog upp killen och drog in han i polisbilen.
Utan ett ord till oss så for de iväg. Vi var i badbyxor så vi gick tillbaka
till stugan och gjorde middag, vi skulle grilla idag igen, korv och hamburgare
blev det. Klockan var 9, och vi bestämde oss för att gå till cementsågverket,
vi gick in i byggnaden, allt var grått och dammigt, ingen hade varit här på ett
tag, vi tog tag i trappan och började gå ner. Trappan var väldigt ostabil och
ibland svängde den utåt, och om vi missade ett trappsteg så var det ett fritt-fall
på 100m, vi klarade oss ner och nu var det 2 vägar, antingen till vänster eller
höger, först tänkte vi dela på oss och gå till båda hållen men vi bestämde oss
för att gå till vänster. Det var en stor metalldörr som det stod 2 på, vi
öppnade den sakta. Vi hörde en röst prata, och i det ögonblicket som vi öppnade
dörren helt, stog en man emot oss, vad vi kunde se så var det en man runt 30 år
och hade ganska slafsiga kläder, han höjde något emot oss och var alldeles stel
i blicken och när han höjde något emot oss så skrek Olle ”SPRING”.
Vi sprang allt vad vi kunde, men han var
snabb för att vara så stor, han drog tag i Görans ben, vi försökte dra tillbaka
han men den stora mannen hade ett hårt grepp om benet. Vi sprang snabbt uppför
trappan som var på väg att rasa ner, när vi väl var uppe så såg vi att det
mystiske huset var öppet och att fotstegen ledde ner till sågverket.
Vi var så skräckslagna så vi skakade, vi
ringde polisen och gick in i huset, vi vågade inte följa med polisen ner i
sågverket, denna gången var det runt 10-20 poliser.
De frågade oss hur han såg ut, Göran
svarade han är stor och skäggig vi andra nickade instämmande, polisen skulle
smyga nerför trappan och sen knäcka upp dörren för att överraska mannen.
Vi hade ingen lust att följa med, runt
30min senare kom polisen upp med både Göran och mannen.
Idag var det vår sista dag, ja den sista
dagen vi skulle vara här. Vi packade våra väskor och la dom bredvid
fotbollsplanen. Görans pappa kom farande i 90km/h och utbrast KOM så vi
sprang till bilen, och Görans pappa höll upp en tidning och på första
sidan stod det 3 seriemördare i fängelse efter erkännande.
Kalle L 8b
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar